Mamma börjar känna sig dålig. Hon tycker själv att hon inte klarar av sin situation. Psyk i Västmanland vill inte ta emot henne som patient. Min mamma har lidit av manodepressiv sedan unga år. Hon är medicinerad med litium och har varit det länge. Under 25 års tid har hon varit frisk under medicineringen. 1987 tog hennes dotter livet av sig. Av någon konstig anledning har hon hållit sig frisk sedan dess. Men nu har hon blivit riktigt depressiv och vill inte leva längre. Hon har blivit räddad ifrån självmordsförsök med ambulanshjälp och har varit inlagd en längre tid på psyk. Min pappa som då är hennes man har fått tagit hand om henne med en ny medicin man har satt in. Han kan inte lämna henne får då kan hon göra något mot sig själv. Så nu har han helt plötsligt blivit psykolog och medicinerar sin fru. Dom har varit till psykakuten i Västmanland som först hänvisade till husläkare där dom bett om remiss. Först fick de tala med sköterska som förmodligen försökte lyssna och hjälpa samt bedöma. Sedan efter mycket tjat fick hon träffa en läkare. Läkaren talade om för dem att de inte hade någon plats för henne och att de som var där var riktigt knäppa och att den miljön inte var bra för henne. Nu undrar jag som dotter, anser de i Västmanlands psyk att man inte kan lägga in en självmordsbenägen patient på psyk? Hur knäpp måste man vara för att uttrycka sig som dom hade sagt?? Även jag har varit i kontakt med psyk för att ställa frågor för min mammas skull. Eva, den sköterskan jag fick tala med hänvisade först till husläkare och talade också om att de inte hade någon plats. Jag försökte berätta hela historien för henne om min mamma och min syster (det var hon som tog livet av sig 1987)Även min syster fick också bara tala med en sköterska. Och vi ser hur det har lett.. Därför förstår ni min oro över min mamma. Nu är det för sent för min syster som inte fick den rätta hjälpen. Men det är inte för sent för min mamma. Eva den sköterskan jag talade med hade en besvärad inställning och ville inte samarbeta. Utan hänvisade till husläkare. Nu undrar jag, vill de som jobbar inom psykiatrin inte göra sina jobb? Hoppas att mamma får leva.