Jag sökte själv på psykakut, därför att jag inte kände mig bra, det var något som inte stämde, så jag beslutade mig att åka dit och det tog mig omkring 5 besök på psykakuten & 3 besök på vanliga akute tills de ville lägga in mig, jag kände redan från första dagen att jag ville bli inlagd, men de vägrade lägga in mig. Jag ville få hjälp, ville att någon professionell skulle hjälpa mig, någon som kan detta med psykisk ohälsa. Jag blev inlagd, de tog allt ifrån mig, exakt allt, det enda jag fick ha kvar var min mobil, som dessutom inte hade batteri, och de vägra att ladda den. Sedan kom jag in till ett rum där jag fick ligga med en äldre dam som verkligen inte mådde bra, hon oroade mig med det hon sa och gjorde, jag sa det till personalen men de gjorde inget, efter endast 2 dagars observation av läkare fick jag antidepressiva utskrivet, och fick inte en enda samtalskontakt, när jag väl fick prata med läkaren hade hon bråttom till en annan avdelning på psyk, så jag kan säga att under mina 2 veckors som inlagd träffade jag läkaren 2 gånger, i mindre än 10 minuter. Jag är för övrigt 19 år, då var jag precis fyllda 18. Jag bad om att få bli flyttad och då blev jag flyttad till ett isolerat rum med en tjej som var fastbinden i sängen, jag kan lätt säga att jag blev mer upprörd och mina tankar förvärrades när jag befann mig på psyk, inlagd. Sedan ville jag jättegärna gå och köpa sallad eftersom jag inte tyckte om maten som lagades, då fick jag som svar, du är så oförskämd, vi lagar mat och du vill inte äta, så fick jag det slängandes framför mig, jag fick absolut inte gå utanför dörren, jag måste tilläga ännu en gång att jag skrev in mig själv. Jag åt ingenting de två veckorna, min familj blev så rädda och upprörda när de träffade mig, jag vägde endast 38 kg till min längd 1,63 .. jag fick inte ringa, fick inte träffa familjen när jag ville, utan jag skulle ”VILA” … vila? I denna upplevelse, hur ska jag kunna vila, allt gick åt helvete, så fort jag kom därifrån sökte jag upp en av mina bekantas psykolog och bad om att få hjälp. Nu har jag en bra kontakt med öppenvården tack vare den här psykologen, hon var den enda som öppnade ögonen. De 2 veckor jag var inlagd var ett helvete, det var det värsta jag någonsin upplevt och jag skulle aldrig vilja uppleva det igen, därför håller jag mig utanför psykakut, även om jag också har mina svackor. ALDRIG att jag går tillbaka dit!