Jag tycker att allt i den här granskningen hittills har varit vinklat väldigt negativt när det gäller medicinering och diagnosticering. Jag skulle vilja se er belysa båda sidorna av det här. Själv hör jag till dem som blev oerhört lättad när vi fick en diagnos på vår son – äntligen kunde vi förstå honom bättre, äntligen kunde vi få hjälp med hur vi skulle stötta honom, äntligen visste vi att det inte var vi som var dåliga föräldrar. Det var som att en enorm stor sten släppte från mitt bröst. Medicinering var något som jag drog mig för in i det längsta men det har verkligen hjälp vår son, och nu kan han koncentrera sig bättre i skolan och kan hålla uppmärksamheten lite bättre och orkar vara med på lektionerna. Är mycket glad att vi har medicinen. Blir ledsen när ni väljer att skriva på ett sätt som spär på de fördomar som redan finns i samhället när det gäller adhd och medicinering, tycker att ni åtminstående borde berätta om oss som har goda erfarenheter också.