Hejsan!
BUP i västerås tycker jag är ganska bra men när jag blev svårt sjuk av mina ätstörningar, anorexi/bulimi, så skulle jag få prata med en från ätstörningsenheten. Vilket jag också fick göra …
Men dom ansåg att jag inte var ”sjuK”. Dom sa att om man är sjuk ska man ramla ihop föras in akut. Jag berättade att det var ju det jag gjorde, jag ramlade ihop flera gånger hemma. Många gånger i duschen.
Inget mer hände, jag fick ingen expert hjälp från ätstörningsenheten vilket jag hade velat ha. Jag bad dom om det! Det fortsatte bara med att jag pratade på BUP och det hjälpte inte. Det som räddade mig var min sambo som sa att nu tar jag det här i mina händer. Och det gjorde han. Han räddade mig från mina ätstöningar och från och ta livet av mig.
Man ska var omge sig med dom som betyder och vill hjälpa en. Annars slutar det illa …