Den frågan ställde Susanne, vars dotter legat inlagd efter självmordsförsök, till Gunilla Wahlén på SPES i dagens andra chatt.

Många av frågorna till Gunilla kom från anhöriga som känner sig svikna, som inte tycker att vården tagit deras oro på allvar eller som inte involverats i vården. Detta är också något vi hört många gånger i granskningen och också något som Socialstyrelsen anmärker på i sin tillsyn.

Det är också något som Gunilla Wahlén känner igen från sitt arbete, SPES vänder sig till de som förlorat en anhörig genom självmord.

Hon berättade också hur vi kan bemöta personer med självmordstankar:

– Lämna inte någon ensam med sina funderingar och planer utan hjälp henne att söka proffisionell hjälp, svarade hon.

Hon sa också att det är viktigt att vi pratar om självmord för att få bort känslor av tabu och skuld:

– Det är aldrig någon annans fel att någon tar sitt liv. Det är personen själv som har tagit sitt liv. Men självklart ska de som har planer på att ta sitt liv få den hjälp han/hon behöver, skrev hon.

Missade du chatten? Läs den här!

Än en gång: Tack för alla bra frågor, och tack Gunilla för dina kloka svar!