I dag publicerar vi granskning #5 i vår serie. Jag har fortsatt att arbeta mig igenom de 1 446 självmorden inom psykiatrin sedan 2007 för att se om det i statistiken går att finna förklaringar till varför vården inte lyckas bättre. Har vissa sjukhus fler självmord än andra? Vad beror det på i så fall? Och så vidare.

Men jag kan inte säga att jag kan se det. Spritt över landet så fördelar sig självmorden ganska jämnt i förhållande till folkmängden. I Stockholm, Göteborg och Malmö sker flest självmord inom vården, där finns flest boende och flera av de största sjukhusen: S:t Göran, Sahlgrenska och MAS.

Siffrorna är lågt räknade – dels för att det inte alltid framgår vilken typ av vård som anmält självmorden, står det bara Sunderby sjukhus, till exempel, har jag inte räknat det till psykiatrin, och dels för att antalet självmord som anmälts ökat för varje år. Till största del beror det sannolikt på att färre självmord anmäldes i början. Hänger ni med?

Ett sjukhus som hamnar högt på listan är Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. På mindre än fem år har minst 43 patienter tagit sina liv, enligt min statistik.

Jag pratade i går kväll med Bengt-Arne Andersson, verksamhetschef på en av psykklinikerna på sjukhuset, han säger att han känner till 59 självmord sedan 2006, fördelade på flera öppenvårdsmottagningar.

Som så ofta vill vården förklara höga siffror och ökande antal anmälningar med att de är duktiga på att rapportera.

Av de 59 självmorden har bara tre skett under pågående slutenvård, ytterligare 12 hade nyligen skrivits ut från sluten avdelning.

Majoriteten som tog sina liv vårdades alltså inom öppenvården. Inte så konstigt egentligen, med tanke på att södra Älvsborg har väldigt få sängplatser – bara 66 stycken, sjukhuset har haft ”en besvärlig beläggningssituation”.

Vad säger ni som bor i södra Älvsborg, fungerar den öppna psykiatrin eller är det ett problem med för få sängar?