Psykosvård landstingets måltavla
Ånyo är Landstinget Sörmlands budget i obalans och den direkta vården får stå för kostnaderna.
Hur använder man skattepengarna? Ett exempel: SOS Alarm ägs av stat, landsting och kommun tillsammans. Den nya upphandlingen sker inte med SOS utan med Med Help och kostar flera miljoner mer än att behålla SOS. Hur tänker man då?

De landsting som i dag har stigande underskott har gemensamt att de från USA importerade ett system för kontroll av kostnader. Systemet var hårt kritiserat. Ett köp- och säljsystem som vi sett ökade konsekvenser av.

Landstinget har börjat leka affär och prissätter tjänster och interndebiterar. Det blir en åderlåtning av vården eftersom en större del av enhetens pengar går åt att betala för allehanda interna tjänster.

Behovet av administration ökar. Nu behövs det en administration till köpsidan och en till säljsidan. Mängden politiska styrelser ökar.

Psykosvården är nu återigen måltavla för besparingar. Krisenheten för ungas nyinsjuknande som nu bedrivs utanför Mälarsjukhuset i en vanlig social miljö ska flytta till våning fem på Psykkliniken.

Miljön för dessa unga blir avsevärt försämrad. De är inlåsta och har inte samma möjlighet att gå och komma efter behov. Nuvarande miljö ger möjlighet att sänka stressen genom att man kan utnyttja en trädgård och röra sig fritt om man känner sig pressad och orolig. Detta gör att stress och oro inte förstärks av miljön.

Ungdomarna har möjlighet att behålla ett vardagsliv trots inläggning och slipper bli passiviserade. Vi lagar mat och handlar tillsammans och denna naturliga sysselsättning hjälper patienterna att bibehålla sina vardagsfunktioner och stärker vuxenblivandet.

På sjukhuset finns inte denna möjlighet till avledning av tankar och stress och man blir mer passiviserad. Flytten medför en klar försämring av vårdinnehållet.

Det blir också mer stress på grund av larmsystem och ständigt ljudande signaler, personal ska även springa på larm till andra avdelningar. Detta blir inte en miljö som är lugn och rogivande med möjlighet till återhämtning. Ej heller finns det något att sysselsätta sig med för att avleda jobbiga tankar.

Dessa faktorer i miljön misstänker vi kommer att öka hot och våld. I vår nuvarande miljö har vi ej haft några sådana incidenter genom åren och vi menar att det är miljöfaktorerna som är anledningen. Eftersom vi inte har rapporterat några incidenter har vi blivit beskyllda för att underrapportera. Vi tycker man borde intressera sig för vilka faktorer som motverkar hot och våld i stället.

De öppenvårdspatienter som kommer till oss, somliga dagligen, ska ringa på en klocka och bli sedda via tv-kameror för att bli insläppta till hissarna. De patienter som redan i nuvarande miljö varit svårmotiverade till kontakt tappar vi troligtvis.

Mindre resurser och ökade arbetsuppgifter. Tiden för administrativt arbete ökar och tiden för direkt patientkontakt minskar.

Besparingar, nedskärningar, omorganisationer, flytt av lokaler och verksamheter, utbrändhet av kvarvarande personal, allmän förvirring till och med kaos är det som kännetecknar vården av i dag.

Det finns landsting som är undantag och dessa har intressant nog inte infört denna uppdelning med beställare och producenter.

Resurserna har även kommit att styra behandlingsideologin.

När ska man fatta att man inte kan applicera ett näringslivsperspektiv på offentlig sektor? Man kan inte ha ett marknadsekonomiskt system som styr en planekonomisk verksamhet.

Krisenhetens Personal genom Bim Sköld, Ewa Strömberg och Anneli Hansson