11 år av psykisk misshandel från sjuk och psykvården
Jag har sedan 14 års ålder åkt in till akuten titt som tätt med kramper i magen som gjort så ont att jag haft problem att ens stå på benen när jag kommit in till Akuten. Varje gång blev jag hemskickad med Alvedon och aldrig någon förklaring eller utredning. Vid 20 års ålder blev det värre och jag fick andningssvårigheter i samband med dessa attacker som i sin tur gjorde att jag tappade känseln i hela kroppen och fick bli inburen på Akuten. Efter stickprov visade sig att jag inte hade allergi som läkare hade gissat, nej i förbifarten sa en läkare att jag hade panikångest och att det var ju bra – för då var det inget fel på mig, och inte heller här gjordes någonting utan jag blev hemskickad. Jag har sedan på egen hand sökt mig till Kuratorer och vid de svåraste attackerna ringde jag Mobila Teamet i Nyköping som jag till slut fick en tid hos. Mitt i en attack kom jag in dit med taxi men doktorn hade inte tid utan sa att nu skulle han ta lunch. 2 timmar senare tog han emot mig och jag grät, skakade och hyperventilerade fram min historia till honom. Läkaren svarade mig på ytterst dålig svenska ”att jag inte skulle vara rädd, detta är Sverige och människor är snälla. Att om jag kräktes på gatan skulle folk hjälpa mig för jag var ju en sån söt svensk flicka!” Jag frågade om det fanns någon medicin han kunde skriva ut åtminstone, men han sa att jag var alldeles för ung för att äta sånt (jag var 22 år). Jag frågade om någon kunde hjälpa mig hem, men han bara skrattade och sa att jag var söt igen. Så hem kröp jag och föll ihop 3 gånger på vägen hem. Till slut fick jag kontakt på Psyk i Nyköping och jag kallades till intervju. 7 månader efter intervjun fick jag börja på KBT hos en kvinna på psyk, hon var inte färdigutbildad och spelade därför in våra möten i utbildningssyfte. Vid det tredje mötet stoppades jag i receptionen där dom informerade om att hon var sjuk, men ingen hade tänkt att ringa till mig.
I de följande 2 månaderna försökte jag via telefonsamtal försöka få tag i henne, men på hennes jobbnummer fanns bara telefonsvarare och i receptionen fick jag inget svar och ofta la dom på luren när jag frågade vad som pågick, jag blev också ombedd att sluta ringa, att en annan psykolog skulle få ta mitt fall istället och att han skulle ringa mig. Men efter 2 månader till fick jag nog och ringde igen och då fick jag svaret att min fösta psykolog hade dött och i och att jag inte nu hade hört av mig på 2 måander hade jag blivit borttagen ur deras system. Jag frågade varför den nya psykologen inte hade ringt, men då sa dom att han aldrig hade fått några papper och det var ju ”oturligt”, men enligt dom var det mitt fel. Det enda dom kunde erbjuda var en ny intervju om ett halvår. Vid denna tiden var jag isolerad i min lägenhet, kunde inte ta mig utanför dörren, hade dagliga panikattacker och självmordstankar och ville inte leva längre. Psykvården beskyllde mig för hela detta. Idag har jag en psykolog på psyk, men när jag berättade om detta på intervjumötet denna gången förstod min läkare där inte vad jag pratade om och ville inte kännas vid att detta kunde ens hända. Jag har svårt att lite på sjukvården då jag har fått kämpa så länge och ständigt mötts av oförstånd och besvikelse. Bara at gå i deras korridorer idag är en extrem obehaglig upplevelse och det tack vare psykvården. Jag har aldrig blivit tagen på allvar utan läkare fårn flera håll har försökt få det till ätstörningar (vilket är helt befängt då jag har Emetofobi). Som en läkare sa till mig ”Elin, du är ju sjukligt smal, sluta löjla dig nu, ja låren är ju rätt tjocka, men midjan är äckligt smal.” Jag har blivit psykiskt misshandlad av läkare, akuten och psyk i Nyköping och INGEN har velat ta ansvar för någonting som hänt. Jag är nu 25 år gammal och i och med att jag har blivit puttade mellan olika läkare hela tiden vill ingen längre ens ta i mina papper.
Starkt av dig Elin att berätta denna historien, din historia.
Inte tar psykiatrin nåt ansvar som många här har fått erfara. Så något är alldeles ruttet inför väggarna i psykiatrin. Dessa överläkare som leker gud fader med folket är riktigt uppåt väggarna också. Och det är våra politiker som betalar för dessa läkare med våra skattepengar ska ni veta. Så ge er på dem i första hand och väck dem när de kliar sig i huvudet och undrar att inte pengarna räcker till.
Läs min blogg http://endepression.blogspot.com om hur jag just nu är på jakt efter en professionell att prata med. Tabletter hjälper inte enbart. Jag behöver någon som benar ut mitt trassliga inre!http://endepression.blogspot.com
Tack Erik.
Detta är bara en bråkdel av allt som har gått fel i sjukvårdens bemötande gentemot mig, skulle jag skriva allt skulle nog sidan hänga sig. Men en sak som fortfarande sitter hårt i minet är när jag kom in till akuten med magsmärtor och panik, fick vänta i 2 timmar för att komma in, och när läkaren väl kom in i rummet hälsade han inte på mig, tittade bara i mina papper, suckade och sa: ”jaha, och vad gör du här då? du ser inte sjuk ut.” Då låg jag i fosterställning och bara grät av all smärta. Han gjorde ingen undersöktning, tog inte ens i mig utan gick ut igen och sedan kom en sköteska in med 2 alvedon och sa att doktorn hade sagt åt mig att åka hem.
Jag fattar inte detta betende, vad är det för slags läkare vi har i det här landet?? Istället för att fatta att, kommer vi ofta är det ett problem de inte har hittat och behandlat, istället tänker dom, jaha hon igen hon e bara inbillningssjuk och läser för mycket skit på internet, nää henne ödslar vi ingen tid på!!! Jag säger bara FY FAN önskar att alla läkare med den inställningen fick känna den smärta du själv har då du står inför dem.
Och sen tror dom att dom sparar tid och pengar på detta sjuka beténde, bara det visar hur lite dom fattar av sitt eget arbete, förövrigt gäller det vilket arbete man än utför, dåligt utfört = gör om, gör om tills det blir bra. Och bra betalt har dom också för o-utfört arbete. Nu finns det undantag men dom är få alldeles för få.
Vi ligger risigt till när det gäller Svensk sjukvård
Vi har det slags läkare och psykiatrisk service som vi har beställt genom våra representanter och kampanjer i massmedia. Under 20-30 år haft följande saker den högsta prioritet.
Att stänga så många specialiserade psykiatriska verksamheter som möjligt, att ta ifrån läkarna all makt och att ersätta hierarkiska strukturer med platta organisationer. Psykiatri har degraderats till psykvård som ligger platt på golvet under ledning av sjuksköterskor, politiker och psykologer. Alla ska göra allt. Inget personligt ansvar. Läkarna skall inte ha någon utbildning – landsting har inte pengar och gratis utbildning genom läkemedelsbolag betraktas som muta.
Läkare har 2 uppgifter inom psykvården. Att skriva recept på vissa mediciner och skriva sjukintyg som blir i viss utsträckning godkända av outbildade handläggare på FK. Utöver det skall de inte göra eller lägga sig i någonting.
Otroligt vad läskigt LIK din historia är min! Nästan exakt allt du skrivit har hänt mig. Vi är till och med lika till utseendet.
Jag har gått igenom precis samma sak. Jag konfronterade läkaren ett par år efteråt och frågade varför. Hon påstod att de har riktlinjer på hur de ska hantera såna saker och att hon ínte fick göra annat. Om du kan, kontakta vården privat. Ge dig inte. Det går att må bättre, det tar bara en massa tid att hitta rätt.
Hej! ville bara säga att du är modig och stark som vågar berätta din historia . Hoppas du fått bättre hjälp nu och att du känner att du vågar ta stöd från kanske vänner eller typ nätverk…..
jag lider med dej .. jag känner igen mej mycket i din historia… har blivit illa behandlad av myndigheter också, fast det har handlat om andra saker .. men konsekvenserna blir ju domsamma.. man tappar förtroende för myndigheter och vården. man isolerar sej och ger upp .man drar sej undan vänner ….
ha en fin dag nu!
/ K,
Tråkig historia. Låter som om du har en oupptäckt somatisk sjukdom av något slag. Känner till många fall där de psykstämplar patienter så länge de kan men som sedan (ofta först år senare) visar sig ha allvarliga somatiska sjukdomar och tillstånd. Om de åtminstone hade vett nog att säga att de inte vet om det är psykiskt eller somatiskt. Och samtidigt ge ett bättre bemötande förstås, utan kränkningar och så.
jag fattar inte grejen med löv i håret-bilden?
Jag har arbetat som modell vid tillfällen och valde en av dom bilderna helt enkelt…
/Elin
Jag tycker den är vacker.
Jobbade inom psyk för tio år sedan, såg då vart det barkade. Psyk ska dräneras för att privata ska ta över. Många duktiga, empatiska sjuksköterskor har drivits bort från psyk genom att skötare fick tillgång till deras arbetsuppgifter. Kunskap, empati och kommunikation – LYSSNA inte tala – måste till. Det är som med lärarna, utbildning krävs. I sverige ska alla göra samma arbetsuppgifter, oavsett om de är utbildade eller inte, vilket är omöjligt! Förr var människor stolta över sina arbetsuppgifter och skötte dem exemplariskt, nu är det en riktig soppa. Snart får vi åka till utvecklingsländerna för att få rätt vård.
Nu är det ju så att vi har en moderat regering och med den kommer privatiseringar och det är inte fel. Då får vi mångfald och det är bättre. Psykiatrin måste också omorganiseras så att det blir bättre möjligheter till pratkontakt och mindre läkarkontakt. Läkare har inte tid med alla patienter. De skall bara ha ett övergripande ansvar och vara den som bistår med recept. De flesta människor som är i kris (utan alltför stora diagnoser) behöver någon att prata med. Dit hör troligen även de som är självmordbenägna för om någon lyssnade på dem så skulle de inte behöva ta livet av sig. Jag har trott att hot om självmord är ett rop på hjälp. Att många sedan dör kanske inte var meningen men det blev bara så för att vi har så lätt att komma över mediciner idag så det är lätt att dö.
Privat vård är inte fel om alla får tillgång till vården. Tio år senare och med både privat såväl som kommun som arbetsgivare, vinner den privata, den senare är på många håll vår tids maffia, där varken lag eller moral gäller. En primitiv flockmentalitet driver medarbetare till självmord. Hoppas verkligen att det privata tar över så att de chefer som smiter från sitt ansvar ställs till svars. Var kommer alla psykiskt sjuka människor ifrån? vilket ansvar har deras evt arbetsgivare? Sätt stopp för mobbningen på våra arbetsplatser, då kommer mobbningen mellan barn i skolan också att upphöra. Och självmorden att färre.
Med privatisering följer vinstkrav och icke lönsamma patienter göre sej ej besvär.
Här vill jag bara sticka in med ett förtydligande…..Skötarna HAR utbildning! De är utbildade att ta blodprover osv. Däremot får de inte ge injektioner, sjuksköterskorna har en stor del i behandlingen fortfarande, anser jag. Och nej, jag är inte skötare – jag är fd patient, var inneliggande i många år och har många bra erfarenheter från psykvården, tycker man måste lyfta fram det också. Det är naturligtvis mycket beroende på vem man får träffa i första skedet när man söker hjälp, hur kontakten kommer att se ut. Man får inte dra ALLA över en kam, det är viktigt!
Naturligtvis har skötarna många andra områden de är duktiga på mer än att ta blodprov, många saker som är viktigare än ett blodprov…det var bara ett exempel!!
Undrar vart de får sin utbildning till att tvinga i människor mat som de är allergiska mot, tvinga i patenter farlig medicin (typ amitryliter och tramadol) och vilken utbildning de går för att bli så otroligt otrevliga.
Undersök vilka legitimerade, privata KBT-terapeuter som finns att tillgå i din region (gula sidorna) och sök vård privat. Fobier behandlas effektivt med KBT-terapi, som är inriktad på snabb, effektiv problemlösning enligt en strukturerad plan. I ditt fall att bli av med skräcken för att kräkas, vilket styr ditt liv så att du kanske även börjat undvika vissa livsmedel och därmed i någon grad drabbats av ätstörningar.
Viktigt är att du provar dig fram med ett första besök och känner av om du får förtroende för terapeuten. Välj någon som du vågar och vill öppna dig för.
Kostnaden är väl investerade pengar, du måste få chans att njuta av det goda livet, livet är kort. Be din släkt om hjälp med finansieringen, om du inte kan betala själv. Eller ta ett banklån. Att må bra är värt en investering, ta initiativet själv nu och sluta hoppas på landstinget. Du styr själv över ditt liv! Börja lev, sök hjälp privat.
När du blivit frisk (för det blir du garanterat) kan du lägga allt det här bakom dig. Det är inte värt besväret att vara bitter över landstingets bristande resurser och prioriteringar, för det är vad det handlar om.
Hej DD.
Jag tror att du har missuppfattat en del.
Att jag skulle ha någon ätstörning har jag fått kastat emot mig sedan mellanstadiet, så har mina syskon och min mamma också, det ligger helt enkelt i mina gener att vara smal, och för att vara 1.67 lång tycker jag det känns relativt normalt att ha en vikt på ca 55 kg.
Jag har en psykolog och går på KBT, fick börja med det igen i somras. Jag är långt ifrån bekväm där i lokalerna och med psykologen, men jag tror att man måste ge det lite tid också.
Jag gillar tanken med KBT, men nåt som jag måste poängtera, som många missförstår, är att jag kommer inte bli frisk – det är inte det KBT handlar om.
Emetofobi är någonting som aldrig försvinner, det finns ingen gyllene lösning men det som man i bästa fall kan åstadkomma är att lära sig leva med det och inte låta det begränsa en. Det är det som skiljer rädsla från fobi, fobin begränsar dig märkbart i ditt liv medans rädlsa ofta bara dyker upp i en specifik situation.
Jag går inte till privat psykolog – nej jag har inte råd, men det är inte därför jag inte har söt mig dit. Jag tror inte att någon är bättre bara för att det är privatiserat.
Den bästa terapin jag haft hittills var på ungdomsmottagningen i Götene hos en kurator. Han utförde inte KBT men han den enda som har varit personlig och gett nån annan respons än tystnad när jag har brytit ihop och fått panik. Så det handlar mer om personkemi än valet om privatiserad sjukvård.
/Elin
Hej Elin!
Fobier går visst att behandla med KBT. Det finns aldrig några garantier för några behandlingar och KBT är inte lämpligt för alla. Men exempelvis är ju spindelfobi en väldigt vanlig fobi, likaså socialfobi, sväljningsfobi osv. Samtliga går att behandla med KBT. Spindelfobi går exempelvis att bota under endast en 3-timmars session om du får en bra behandlare. Jag jobbar själv med KBT-behandlingar i primärvården och har flera patienter som blivit fria från sina fobier. Inte alltid hos mig, utan även hos andra behandlare. Lycka till!
Hej Perssonnadia.
Absolut går fobier att behandla med KBT, men Emetofobi går inte att bota med KBT. Liksom de flesta fobier handlar det oftast inte bara om en sak utan fobier gränsar tätt med varandra. Emetofobi är också en vanlig fobi, sist jag kollade så hamnade den på den 6:e vanligaste fobin i världen, men ingen känner egentligen till den – därav kommer uttrycket ”Emetofobi – den glömda fobin” Jag tror att jag skulle kunna bli extremt mycket bättre men jag har också gjord mig fred med tanken att fobin kommer aldrig försvinna.
En fobi kanske inte kan försvinna helt, men man kan lära sig att hantera fobin som en naturlig sak. Ungefär som att man behöver gå på toaletten när man blir nödig, utan att göra någon stor sak över det hela utan snarare en vana. På så sätt så får inte fobin kontroll över en och blir med tiden svagare.
Absolut Christer, och det är ju orsaken till att jag har psykolog som utför KBT idag. Man kan lära sig hantera fobin och lära sig att leva med den. Att inte låta den påverka sin vardagliga val och i slutändan tillochmed ställas inför kärnan av fobin och ändå känna ett visst lugn. Det är dit jag vill och tänker kämpa mig mot.
Definitionen av en fobi är just att den påverkar ens dagliga liv, om man då lär sig leva med sin fobi så är det så att säga inte längre en fobi!
Väldigt stark historia och som många andra sagt så stå på dig och kämpa vidare!
Hej Elin!Fobier går visst att behandla med KBT. Det finns aldrig några garantier för några behandlingar och KBT är inte lämpligt för alla. Men exempelvis är ju spindelfobi en väldigt vanlig fobi, likaså socialfobi, sväljningsfobi osv. Samtliga går att behandla med KBT. Spindelfobi går exempelvis att bota under endast en 3-timmars session om du får en bra behandlare. Jag jobbar själv med KBT-behandlingar i primärvården och har flera patienter som blivit fria från sina fobier. Inte alltid hos mig, utan även hos andra behandlare. Sen är det precis som du säger att relationen till behandlaren är viktig! Lycka till!
Hej! Det är ju stört att det är så här i sjukvården, man är ju rädd för att bli sjuk på vilket sätt det än handlar om… Jag har själv drabbats av depression och fick från början remiss till en samtalsterapeut (socionom) men för mig hjälpte det iaf en del, och jag fick träffa en psykiater och fick antidepressiv medicin. Sedan flyttade jag till Göteborg och då var det okej ett tag. Sedan kände jag att allt blev jobbigt igen och insåg att det inte gick att få hjälp via allmänmedicin eller vårdcentraler, de kunde inte ens skriva in mig i deras väntelistor för de var fulla… Så jag fick söka upp och bekosta samtalsterapi och KBT på egen hand. Och jag säger inte att det ska vara så, det är ju helt uppåt väggarna, men för mig har det ändå varit värt det, även om jag inte är ”frisk” så har jag lärt mig väldigt mycket om hur jag ska hantera olika känslor. För att ha råd med detta har jag använt mina sommarjobbspengar och har även fått jobba extra vid sidan om studierna…
Låter som att magproblemen är grunden och resten konsekvensen av att de är kvar obehandlade. Kan ju vara inflammation, gluten crohns mm. be någon magspecialist utreda dem på riktigt (inte någon från vårdcentralen). Det ska ju finnas vårdgaranti, men den tror jag att man måste ringa ett speciellt telefonnummer för att den ska aktiveras. Lycka till!
Jag har på egen hand läst mig in på mina magproblem och tillslut fick jag även läkare att hålla med om att jag har IBS och att min panikångest även förvärrar den. Jag är inte allergisk mot gluten, jag är bara överkänslig mot en hel drös med olika mat och dryck – det är det som IBS är.
Det är egentligen ganska få som är allergiska mot gluten, men betydligt fler som fått den diagnosen när det egentligen är något annat ämne man är överkänslig mot. Vissa ämnen finns i många födoämnen så det kan vara svårt att snabbt lista ut vad man är allergisk mot så man får helt enkelt göra en grundläggande utredning med omfattande allergitester.
Din historia påminner om hur min 23-årige bror haft det med psykvården! Ingen som svarar på psyk, läkaren på semester hela sommaren och ingen annan som kan hjälpa under tiden, de ska ringa upp men gör inte det… Litar inte för fem öre på psykvården i Sverige. Världens bästa vård? Nej tror inte det va….
Äntligen en person som känner som jag.
Att känna att ingen bryr sig när man som bäst behöver.Läkare som inte hör av sig.En sån situation kan bli förödande.ta oss på allvar.
Fan man blir så j-la arg över hur lite förståelse det finns för psykiskt sjuka! Starkt att du kämpar på! Kramar i mängder till dig Elin!
Jag hade samma problem med kramper under flera månader som du har. Gjorde enormt ont och blev sjukskriven, men ingen hade något svar. Jag fick också problem med att gå på toaletten, och jag hade aldrig haft problem med det innan. Jag tror jag var på vårdcentralen 9 gånger, en gång hade jag så ont så jag skrevs in på sjukhus. Väl där röntgades jag och de såg att de var totalstopp i hela magen på mig, och de fixade så allt kom ut… och förklarade att det var panikångest, de kan göra sådana här saker, så gå och jobba igen och lev normalt sa dem…
Det kändes bättre i kanske en dag, sedan var samma sak tillbaka igen. Dessa enorma smärtor på höger sida på magen. När man kommer då igen, suckar dem och tycker man börjar bli löjlig, och vill inte ta sig vid de här. De påstod igen att de var panikångest, men jag visste att det inte var det. Men jag sa om det nu skulle vara så, varför skickar de mig inte till en psykolog som skulle kunna utreda det då? Men det gör man tydligen inte med panikångest de var något som man skulle bearbeta själv genom att börja träna och jobba igen… Sen gick de en tid och på nätterna kunde jag vakna av att mitt hjärta slog enormt hårt och snabbt! Hela bröstet skuttade på mig. Det var fruktansvärt hemskt, och då fick jag hjärtmedicin som lugnade ner hjärtat, (det var nu jag själv började förstå att något är jävligt fel, och att dessa läkare skriver ut hjärtmedicin till mig är näst inpå tjänstefel)
Det hade gått en lång tid nu, närmare bestämt 3 månader, och jag visste inte vad jag skulle göra, jag ringde runt till massa olika mottagningar i Göteborg (privata) och frågade om det fanns någon som var expert på detta med magar, så jag inte fick någon allmänläkare mer. Tillslut hittade jag en som varit det, en läkare som var invandrare som var utbildad utomlands. Jag gick till honom, och han var så fruktansvärt bra, han skrattade inte åt en han förlöjligade inte det man sa, utan han lyssnade.. vi gjorde massa tester, det kostade en hel del, men de sket jag i. Av de testerna som gjordes (tog några dagar) så kom de fram till vad det var. Jag hade IBS-C… En tarmsjukdom som gör att det fastnar.. när det sker gör det otroligt ont! När den diagnosen var klar, så fick jag medicin för detta, och på 2 dagar så var jag helt frisk och kunde jobba igen.
Då kan man undra, varför gjorde dem inte dessa tester på en gång, och varför skickade de mig inte till en magläkare på en gång och testade allt då de inte hade svar på varför jag inte kunde gå på toaletten och hade enorma kramper? Sedan att få diagnos panikångest på sjukintyg och lämna dem till sin arbetsgivare, och sedan att dem inte kollade upp det ordentligt?
Kan säga att jag har tappat all förtroende för kommunal sjukvård, kör bara privat nu, i en verksamhet där de bara tänker på kostnader fungerar inte, man måste betala själv i Sverige för att få den sjukvård man borde ha. För efter lite undersökningar så kom det fram, att anledningen att vårdcentraler inte tar till dessa metoder privatläkaren gjorde, var för att de är för dyrt..
Så stå på dig Elin, de löser sig tillslut, dock så verkar det som man måste betala för det själv.
Så då tycker du inte att man borde lägga mer skattepengar på en offentlig sjukvård istället om det är så att dom inte har råd? Alla föds med olika förutsättningar, såväl ekonomiska som fysiska och psykiska, så kommer även livet fortsätta och därav kommer det bestå när man är äldre. Alla har inte råd att gå till en privatläkare.
Det är så jävla lätt att klaga på att allt är skit i ett samhälle men man är samtidigt så jävla nöjd med att man har 1000 spänn mer på fickan för att man fick betala mindre i skatt, aa, dom 1000 kronorna du lika gärna kan spara för att betala allt annat innan som var gratis.
Ja fast höja skatt löser inte alltid problem. När regeringen sänkte skatten för några års sedan var det starka reaktioner. Men det intressanta är att deras system har gjort att Sverige fått in mer skattepengar än tidigare även fast de sänkte den (det har också skapat mer jobb), så lösningen är inte så enkel att man skall höja skatterna bara, det handlar om att man skall effektivisera. Tex ha fler läkarutbildningar i Sverige och inte så få som det är idag, så vi kan få många svenskutbildade läkare, samt att man anställer läkare som är fast och inte hyrs in via bemanningsföretag. Men det vill inte läkarfacket för de vill vara attraktiva på marknaden så de kan få ut större löner. Jag tror problemet sitter mer där, än att man lägger för lite skattepengar på detta. Då kan man få samma läkare varje gång, och någon som är fastställd är alltid mer motiverad på jobbet än någon som bara hyrs in.
Aldrig kanske tänkt att effektivisering är problemet på att folk blir feldiagnoserade, och att bemanningsföretag är stort är ju inte riktigt något alliansen försöker dämpa.
Och sossarna skulle vara bättre då? Fuska med bidrag verkar vara deras favorit sport… Vi har redan världens högsta skatter, nu räcker det, annars emigrerar jag till ett bättre land.
svenska läkare kan för lite om IBS, borde finnas kartläggning på den sjukdomen när de är så många som inte får hjälp o bara svaret, du får lära dig att leva med det! dom kan helt enkelt inget om IBS..
Hur ibs kom in i bilden vet jag ej, men ibs är en diagnos som sätts för eller då man inte kan fastställa varför man har just de symtomen, dman hittar inga fel, d e vi kallar slask diagnoser! Ingenting med psykiatri att göra mer än att symtomen förvärras vid ex stress som man ofta upplever vid psykisk ohälsa! Är bara en undersköterska/skötare som själv har två olika ibs diagnoser som ville göra tillägga detta.
IBS, irriterad tjocktarm är en uteslutningsdiagnos som man varken kan mäta eller bahandla specifikt. Att du fick hjärtmedicin, förmodligen betablockerare, när ditt hjärta rusade som du beskrev, är liksom behandlingen för det. Inte ett dugg tjänstefel någonstanns. Du verkar har en enorm psykisk påverkan som ter sin i fysiska symtom. Panikångestdiagnosen verkar inte heller helt out of the blue. Psykologer utreder inte panikångest och ställer inte diagnos. Svenskar kan inte ta ansvar för ågonting själv. Kanske vill du har en överläkare som sitter och håller dig i handen, så kanske tarmen lugnar ner sig? Folk mår dåligt, sånt är livet. Ta ansvar för ditt eget välmående, läkarna har gjort sin del för dig låter det som. På alla instanser.
Moderaterna i Växjö drar ner på vården med 30 miljoner på psykvåren och när det blir ett ramaskri bland personal, sjuka och anhöriga så skjuter de till 10 miljoner och kallar det en storsatsning. De har medvetet försämrat vården och krattat manegen för den privata aktör som nu etablerat sig i Växjö. Moderaterna säger att det ger mer tillgänglighet för den sjuke. Vad hjälper det de sjuka som bor i Markaryd, Älmhult, Ljungby, Hovmantorp osv. De har lika långt till vården i alla fall. Det finns ett otal anmälningar mot vården i Växjö men det händer ingenting. En anmälan som gjordes för ett år sedan har inte resulterat i någonting och den vården som erbjuds är noll och inget. Det är inte rimligt att en sjuk ska behöva vänta tre månader för att få träffa sin läkare, det är horribelt att sjuka ska behöva vänta över en månad på att få sitt sjukintyg förlängt. Detta gör att den sjuke både riskerar bli av med sin anställning och ersättning från försäkringskassan. Hjälper det den sjuke om denne inte kan betala hyran och blir vräkt? Ja då tvingar man ju ut en person med social fobi. Jag som är frisk har flera gånger gråtit efter att ha varit ledsagare åt en sjuk till psyket, jag klarar inte av hur vården behandlar de sjuka, hur är det då inte för den sjuke.
Läkare som inte behärskar språket borde inte få behandla folk. Dom kan bli djurläkare eller nått… Typiskt Sverige ingen medkänsla alls, JAG kröna på det här landet….
Jag menar kräks på det här landet.. kröna hahaha typiskt dumma rättsyavnings program ändra det man skriver
Rättstavningsprogram menar jag naturligtvis
Läkare utan empati borde inte få blivit läkare. Jag lider enormt av att läsa vad du fått gå igenom. Det ska ingen, gammal eller ung.
Ser så många bortkastade år i ditt liv när det borde vara som allra bäst.
Jag hoppas verkligen du finner någon som kan hjälpa dig.
Problemet är snarare att det tär på ens eget psyke att försöka vara empatisk till 20 olika patienter med svåra störningar som man träffar varje dag.
Jag tror inte vi kan få någon riktigt bra psykvård innan läkarna ersatts med androider som verkligen ge den empati och samtalsterapi som patienterna behöver samt kanske även det psykiatriska stöd i form av psykofarmaka. Problemet är att de flesta patienter behöver både psykolog, kurator och psykiatriker men det är tre helt olika specialiteer.
Du är INTE ensam med 20 patienter.
Lärare är ensam med 30 – 40 elever.
Det är starkt av dig att berätta hela historien. Vad tragiskt hur man blir bemött av vården. Stå på dig och fortsätt kämpa. Jag tror man kan välja psykmottagning, alla är inte lika dåliga. Jag hoppas och önskar dig att du träffar en empatisk läkare som kommer att hjälpa dig.
fy sjutton va hemskt! vill bara gråta när ja läser det här! så här får de för sjutton inte gå till! hur kan folk tro att man vill söka vård och sånt när man blir bemött såhär?!!! ALLA har rätt att få den vård man behöver! ALLA!
Typexempel på psykvården, ingen vill eller kan ta i ärendet.. i slutändan så finns det helt enkelt för lite resurser. Hoppas du mår bättre nu iaf, det är du värd! Har också haft ett par år av helvete så vet hur det känns när man inte hittar rätt hjälp. Mejla gärna mig om du vill diskutera vidare! /T
timotyb85r@hotmail.com
Man blir fan förbannad när man läser sånt här. Tyvärr är det precis så det oftast fungerar i psykvården, de har kraftiga fundamentala problem i verksamheten. Oacceptabla långa väntetider, outbildad/okunnig personal, återkommer inte när de lovat, etc etc. (men det finns de som är bra, men tyvärr alldeles för få)
Det är märkligt att det får pågå år in och år ut, men det är väl för att man som sjuk inte orkar säga ifrån kanske? Som anhörig är man heller inte önskvärd, man bara lägger sig i…Hög tid att de ytterst ansvariga tar ansvar! Idag verkar psykvården mest som en sluten verkstad (för de som jobbar där) där man bedriver godtycklig försöks-verksamhet.
Sluten verkstad. Läkare som inte hör av sig?? Vet du varför? För att arbetsförhållandena är vidriga. Iallafall för yngre läkare. Vi jobbar tills vi står på knäna. Luchpaus??? anar inte ens vad det betyder. Många tio timmars pass äter man inget alls. Vi jobbar nätter (18 timmars pass), helger, vardagar, kvällar, allt huller om buller. Man kan inte ha ett normalt liv, än mindre ett normalt familjeliv. Patienter väller in. Alla har krav på rätt behandling, rätt diagnosticering, empati, tid för varje patient. Det finns inte. En del klagar över att de inte får en diagnos. Andra på att de fått en för snabbt. En del önskar att de blivit tagna på allvar och fått hjälp, fast de i situatuíonen inte gått med på en inläggning. Då anser vissa att man kan ju inte lita på psykiatriska patienter. Det måste läkaren fatta. Det kan man dock inte eftersom man både har tystnadsplikt och stränga regler för tvångsinläggning. Andra klagar över att de blivit tvångsinlagda. Inom psykiatrin blir man kallad för allt möjligt, hotad, larm ringer för jämnan då patienter överfaller läkare och personal. En av läkarna där jag jobbar blev förlamad av ett knivhugg. Vår ena sköterska är sjukskriven pga panikångest efter ett överfall. Man jobbar och jobbar och jobbar. Idealet man hade är som bortblåst. Patienter är otacksamma och missnöjda fast man gör allt för att hjälpa dem. Efter konstens alla regler. Inte ens lönen är att hurra för. Efter sex års omänskligt pluggande och med CSN-bidrag på 1500 i månaden. Resten studielån, sex års utebliven inkomst. Då tjänar man som en sjuksköterska. Fast man har hela ansvaret själv. Så vet du varför man inte ringer tillbaka. FÖR att det förmodligen dykt upp andra mer krävande patienter än du. Det gör det 24 timmar per dygn. Så tänk lite innan ni beskyller läkare för allt möjligt. Många förväntar att läkaren inte ska skriva ut mediciner. Vet du vad, jag har pluggat sex år för att göra just det. Behöver du någon att prata med. Ring en vän. Eller jag kan ringa dig för att prata om mina problem. Jag upplever nämligen också stress, har också en jobbig vardag. Förmodligen jobbigare än din. Men du sitter på psykakuten för att din pojkvän gjort slut. Och aftonbladens alla läsare tycker att det är sååå fruktansvärt. Prova en vecka som läkare på psyket och ni hade kräkt.
Tack för dina ord, alla som är/varit i din situation känner att de inte är ensamma och det kan vara en tröst när man är riktigt nere.
För mig ser det lite annorlunda ut men jag har också haft min del av baksidan med sjukvården. Från att ha fått diagnosen bipolär till att när jag flyttat och få ny läkare plötsligt bli diagnostiserad depression. Självklart var inte medicineringen och terapin mycket till hjälp under den tiden.
Nu har jag efter 8 år fått tillbaks diagnosen bipolär depression och har påbörjat behandling för just detta.
Framtiden får utvisa om jag blir bättre eller inte.
mvh
Christian
Ge dej inte, du är värd att få bli bemött med respekt. Ingen som arbetar inom psykiatrin ska bemöta patienter som du beskriver. Jag arbetar sen många år i psykiatrin, och jag vet att det finns så många felplaserade anställda där, och jag skäms över dessa urusla kolegor. Jag vet att många ger upp att söka hjälp, efter att blivit illa behandlad, men gör inte det. Att må dåligt och ändå behöva brottas för att få hjälp, är inte lätt och inte klokt heller. Byt ställe, kräv att få komma till annan klinik, kanske någon närliggande stad. Glöm aldrig att du har ett värde och rätt till hjälp. Ha det gott
Det är så himla konstigt att människor som mår så dåligt ska behöva kämpa så mycket för att få hjälp. Att man ska behöva tjata och armbåga sig fram, för att någon ska ”förbarma” sig över en.
Jag blir hysteriskt förbannad av att folk kan bete sig så där, första
gången jag fick min panikångest attack, påstod läkaren på vårdcentralen
att jag hade druckit för mycket koffeinhaltig dryck därav av mina
andnings svårigheter, självklart trodde jag på dom eftersom jag hade
ingen susning om va det innebar att få panikångest.
Drog ner på koffeindrycken, men det hjälpte inte och fick attacken igen och det blev ännu värre och åkte till akuten, där fick jag diagnosen panikångest, men jag blev bra bemött av läkarna, och doktorn som tog hand om mig förklarade hur det funkade och hur jag skulle göra, de sa att man kunde ta medicin vilket jag vägrade och inte behövt ta heller, fått mindre attacker, men tack vare att jag vet va det är och hur jag ska agera så blir det inte värre än stickningar i kroppen.
Hoppas du mår bättre nu Elin och tack för ditt inlägg =D
KRAM
Psyksjuk blir man av att läsa aftonhorans lögner. Lägg ner skitblaskan omgående för att förhindra fler förstörda liv.
måste bara fårga då – vem är aftonhora? är det tidningen, jag eller någon annan här som öppnat sitt hjärta? Oavsett vilket är det väldigt fult och klumpigt formulerat.
Det är inte dej jag syftar på iallafall. Tyvärr är det sådan jag jag är. Ingen är perfekt . Sorry.
Du ser ut som en spröda liten älva. Förmodligen är du extremt sensitiv o h känslig varelse. Jag tror att du helt enkelt inte kan värja dej mot allt elände som sker i denna värld och omedvetet avskyr allt vidrigt och fult du upplever VIA tv och tidningar tex. Dessa omedvetna reaktioner får sedan fysiska uttryck i form av kroppsliga symptom. Om det är någon tröst så är du inte ensam. Väldigt många upplever samma som du men bedövar det med alkohol, droger och shopping. Hoppas det går bra för dej. Lycka till.
Ja jag är en känslig person, jag har blivit det av dessa år av psykisk misshandel men jag är allt annat än en spröd älva. När jag träffade en ny (en bra) överläkare på psyk för några månader sedan så sa han att det var svårt att se hur illa jag mådde då jag kunde sitta och prata om det utan prblem och fortfarande vara trevlig. Vad jag har lärt mig av det är att om jag väller ut precis hur jag känner, hur sviken och sårad och trampad på jag känner mig – då får jag antingen svaret ”ryck upp dig” eller ”lilla söta du”. Problemet är att jag tydligen nu har slagit över åt andra sidan. När jag söker hjälp vill inte jag höra till svar att jag är söt, jag vill inte bli behandlad som ett barn bara för att jag vågar gråta. Jag vill bli bemött med förståelse respekt och behandling för det förtjänar alla i min situation. Jag vet inte riktigt vart du vill komma när du börjar prata om tv och tidningar då det inte har någonting med detta att göra. Jag tycker dock det är intressant att din första mening lyder ”du ser ut som en liten spröd älva”, och det blir jag stött av – det är samma sak som att säga ”men lilla rara vän”. Sluta bedöm mig efter utseendet och ta min historia på allvar.
Vad jag undrar över är varför du känner dej sviken, sårad och trampade på. Är det läkarna som du reagerar på? I så fall är det kanske bäst att undvika dom. Jag menar om du blir sjuk av att bli illa behandlad i sjukvården så kanske du skulle gå någon annan stans. Har du funderat på att prata med en präst? Kyrkan är ju faktiskt öppen även för dom som inte är reliiösa. Om du behöver någon som lyssnar på dej så kanske du kan få hjälp där. Om du förtsätter hoss läkarna så kanske dom drogar ner dej och låser in dej och kastar bort nyckeln till sist. Sorry för ”spröda älvan” men det innebär inte att jag nedlåter dej och din historia. Jag kan både bedömma ditt utseende och samtidigt ta din historia på allvar. Tro mej.
PS. Om du inte önskar bedömningar om utseendet bör du inte bifoga foto…
Ursäkta min dumma kommentar.
Men vad har hennes utseende med saken att göra?
Jag bifogade foto för att visa att man inte behöverskämmas över att ha psykiska prblem, man behöver inte vara anonym.
Ja jag känner mig såras, sviken och trampad på av sjuk och psykvården för det är dom som kan och BORDE ge mig hjälp. Jag är med i kyrkan men en präst är inte inläst på hur komplex tillex emetofobi är. Det är många läkare som inte är det heller trots att det är deras jobb att hjälpa mig. Bara för att det är psykiskt betyder inte det att det inte är en riktig sjukdom. Jag tror inte att du skulle gå till en präst om du hade lunginflammation. Jag forsätter söka mig inom vården för at jag någonstans har kvar hopp om att det finns någon som både har kunskap och hjärta inom detta område. Att du bedömmer mitt utseende – det tog dig bara nån sekund att se min bild och bestämma dig för att jag var svag och inte ens kunde läsa tidningen utan att bli illa berörd elelr bryta ihop.
Jag har aldrig sagt att du är svag, jag så att du är känslig och sensitiv. Synd att man blandar ihop dom sakerna. Känslighet har inget med svaghet att göra. Tvärtom faktiskt, du säger ju själv att du vågar gråta inför läkarna, du vågar visa vad du känner och vågar visa att du har känslor vilket är dessamma som styrka. Var stolt för att du är känslig och inte berövat dina känslor med droger och konsumtion som många andra. Ditt utseende har jag rätt att bedöma om jag vill. Vi har faktiskt yttrandefrihet här i landet.
Tyvärr är det oxå så att läkarna inte är några gudar (även om dom själva tror så) och dom kan inte bota allt. Tyvärr finns det många exempel på fel och sönderbehandlade människor. Jag har upphört att lita på sjukvården för länge sedan. I deras ögon är vi inte mer än försöksråttor. Visst finns det bra läkare som brinner för sitt kall men många väljer att bli läkare för status och hög lön, inte för att bota sjuka speciellt inte lågstatus sjukdommar som kräkfobi. Men jag önskar dej lycka till
dina magkramper låter som den värsta formen av IBS.. 95% av alla med IBS kategoriseras som lättare IBS, varav de andra 5% är extrema fall, och de är dom som har de väldigt svårt i vården när diagnosen är svår att få när svenska läkare kan för lite om IBS. tillhör man de 5% som har störst problem får oftast följdsjukdomar pga av IBS.
Känner människor med den fruktansvärda smärtan du beskriver, att de inte släpper, att man svimmar o blir helt förlamad av smärta.. tar oftast år o en massa undersökningar som ger inget innan dom kommer fram till svår IBS som inte är rolig alls att ha. men innan nån tar en på allvar så skrattar läkare oftast bort problemen, psykiatrin har ju bara stjälpt dig än hjälpt dig o då skall vården ifrågasättas.
stå på dig, inget händer nånsin i vården om man inte kräver nånting av dom.. dom finns för dig, inte tvärtom, vilket många glömmer.
jag blir uppriktigt sagt illa till mods av att höra din tragiska historia,att bli nekad och förnekad hjälp borde vara tillräckligt i dagens Sverige men tydligen är det mer förödmjukelse som ska ges till dagens patienter inom psykiatrin.
jag vill ändå påpeka att det finns en fungerande psykiatri,det gäller bara att hitta den,det tog mig många år och en hel del frustration innan jag hamnade rätt, men som sagt den finns.
mitt råd : -ge inte upp,fortsätt kämpa,även när det är som mörkast och tyngst,där finns en strimma hopp för alla.
Till sist skickar jag DIG en varm kram och önskar dig stort lycka till på vägen mot ett tillfrisknande./kram mathias celinder
Helt galet! Varför hjälper de inte människor som mår dåligt? Är det inte deras uppgift och framförallt deras ansvar?! Man blir så förbannad. Fortsätt kämpa Elin! Kram
Usch man blir så mörkrädd när man läser sånt här! Det är vansinne att de ens få gå till såhär! Jag lider också av panikångest. Jag är livrädd när jag ska äta när jag får mina anfall. Känns som att jag ska kvävas o att jag sätter allt i halsen som jag äter. De va så illa ett tag att jag inte kunde svälja mitt saliv. Kändes som jag kvävdes. Jag va hos läkare o de bara sa vad skönt det är inget fel på dig det är ”bara” panikångest o de skrev ut lugnande. Men hur skulle jag kunna svälja tabletter när jag inte ens kunde svälja mitt saliv?? Jag började hos en psykolog som är helt fantastisk. Det tog mig ett år till att börja äta normalt igen. Så läkare har verkligen inte en aning om hur psykiskt sjuka ska behandlas så vad ska man göra?! Psykologer är oftast fullbokade o de tar tid att ens få en tid hos dom. Då kan de vara för sent för vissa. Så vad ska man göra det är den stora frågan. Vem kan hjälpa en när psykologerna har fullt!??
Jag mår dåligt att att läsa hur du blir behandlad av psykläkare och tyvärr är du inte ensam.
Men du verkar vara en stark kvinna inombords och du kommer att klara av det här.
Vet hur mycket du kämpar. Du är den person jag ser upp mot mest av i hela världen! Förstår inte vårt äckliga moderatriska samhälle. De saknar hjärtan och tänker bara med plånboken! Så Reinfeldt! Om du nån gång är smart nog att gå in och läsa allas historier här! Lägg ifrån dig plånboken och lyssna med det som kallas HJÄRTAT! Vi vill ha en varm och välkomnande sjukvård som faktiskt bryr sig och inte bara ”gör sitt jobb”. För de människor som jobbar inom psyk! De har oftast ”lärt” sig genom en bok. Men vad är en känsla i bokstäver egentligen? Anställ dem som faktiskt kan hjälpa också! De som vet hur det är och vet hur man kommer ur det eller hur man kan hantera det! Så det är dags att ni kallat moderaterna lägger ifrån era tjocka plånböcker och tar fram era hjärtan och börjar lyssna!
Hon kämpar väldigt hårt och är en förebild.
Tyvärr tror jag kallhjärtade moderater och folkpartister inte ser till annat än sina plånböcker, men pengar till mig, strunt samma om 1000 tals lider.
Tyvärr är alliansen rå och kall (samt betydligt värre än den vi hade mellan 91 – 94).
Men du har ett hjärta, tack för sådana människor.
Själv betalar jag hellre 2 – 3% mer i skatt (eller mer om det behövs) för att hjälpa utsatta människor.
tack snälla du. känns skönt att få höra att en del faktiskt bryr sig! tusen tack
Elin
Hoppas allt går bra för er och som ni ser på sidan finns det ett starkt engagemang.
Ta till vara på alla möjliga resurscher du har av vänner, släktingar, proffitionell hjälp, etc.
Hoppas verkligen att du har fått någon hjälp nu och stöd så du kan gå vidare!
Du är ju super snygg verkligen om jag hade en tjej som du skulle jag leva bara för att göra dig lycklig!
Har många års erfarenhet av psykvården och den verkar bara vara till för dom själva, ett jobb att gå till o kvittera ut lönen i slutet på månaden.
Gladast skulle dom va om dom slapp alla patienter.
Man blir ledsen hur illa hanterad man kan bli av läkare, sjuksköterskor och annan personal. Man kan tycka att en läkare som tjänar cirka 900.000 om året skall åtminstone lägga 5 minuter i halvåret på en patient som mår riktigt dåligt men min erfarenhet säger att dom ”orkar” inte ens ringa upp. USCH vilket förakt
Påminner väldigt mkt om den uppfattning jag själv har av psykvården även om jag bara haft kortare personlig kontakt med den via gymnasiet (och sen bara har vänners upplevelser och liknande att gå på). Det är läskigt att psykvården bara kan släppa allt ansvar om en människa sådär. När jag gick hos en samtals terapeut sista året på gymnasiet så fick jag för det första bara gå några veckor (då jag skulle sluta och terapin gavs i samarbete med skolan på något vis) och när jag missade mitt sista möte fick jag inte ens ett samtal som undrade vart jag hade tagit vägen. Kontrollerande, maniska, ångestfulla, panikartade lilla 17 åriga jag som kunde ha tagit vägen lite vart stans och dessutom hade telefonskräck och aldrig hade orkat ringa dit om det hade hänt något eller om jag inte orkade… varför ringde de inte?
Nu klarade jag mig ändå. Men jag ser att det är sån här försumlighet som kan ställa till det rejält. Det kan gå riktigt illa.
Helt otroligt. Verkar ju som de flesta inom psykvården själva har psykiska problem. Verkar vara en merit att ha på CV för att bli psykvårdare.
Hoppas det fixar sig och att du mår bättre!
Tyvärr är det många som upplevt dåliga psykriatiker, men det är bra att det kommer upp iallfall lite av allt de har gjort mot människor.
skulle ligga som svar under pettersson 930.
Stunt samma.
skulle vilja få kontakt med dig om de är möjligt. Mvh Rosana
elinhansen@hotmail.se
Om det är IBS du har kan orsaken vara Canida överväxt. Det kan också skapa depressioner och psykiska problem. Lösningen är probiotics (hälsosamma bakterier), som du köper på Apoteket. Lycka till.
Hej Elin
Känner igen mycket av det du skriver. Jag är dokumentärfilmare och ska göra en film om detta ämne.
Hör gärna av dig om du är intresserad av att medverka, så kanske vi kan bidra till en förbättring av systemet
Hej.
Du kan väl maila mig om mer info om vad denna dokumentärfilm kommer innehålla osv, så kan vi prata om det.
elinhansen@hotmail.se
Kontakta aftonbladets reportrar i detta ämne så kan de nog hjälpa er.
Ett tips, hoppas du lyckas nå henne via dem.
Vem är Elin?
Jag ska inte säga att jag vet vad du går igenom, för det gör jag verkligen inte. Kan inte ens sätta mig i den situationen, kan inte förstå. Blir bara så frustrerad, arg, besviken… Hur man kan gång på gång skratta och ignorara problemen som tydligt finns där ute. Jag hoppas att du efter detta öppna brev, på något sätt, får hjälpen du behöver, även om den behövdes för redan 11år sedan.
Håll ut! Och även om det finns mycket kräk där ute, så finns det också folk som bryr sig och vill hjälpa – Det vill jag i alla fall tro!
Tack för att du delar med dig. Så vi vet och kan få en uppfattning av deras totalt oacceptabla misstag och brister!
Jag blev tagen av din livshistoria,stå på dej
mvh /fernaq
rimligt att ha en individ med knagglig svenska och ytterst sneda värderingar om det svenska samhället och svensk sjukvård, på en så ytterst viktig samt förtroendeingivande post!? i think not!
Starkt av dig att dela med dig av din historia. Jag har själv vart med om ointresse och felbedömningar ofta, det är 50/50 om man får rätt hjälp eller inte. Har jag sen sagt att jag själv vet att det är fel diagnos så har de sagt ”den diagnosen är ställt så därför har du det” Punkt slut. Det är helt sjukt. Det har inte varit om psykiska besvär, men det handlar ju ändå om diagnoser och att inte bli tagen på allvar. Det är ännu värre nästan när man har psykiska besvär och inte får hjälp för då är folk så oförstående och kan inte sätta sig in i vilken situation man är i, till skillnad från om man säger att man har migrän för alla vet ju hur hemsk huvudvärk är även om man inte har migrän… Det är en annan sak att säga att man har ångest, för folk tar tyvärr så lätt på det. Det är många som säger att de får ”ångest” mer som ett symboliskt uttryck för att de är stressade lr liknande så det är inte lika lätt att sätta sig in i. Jag hoppas att du får den hjälp du behöver nu! Tycker verkligen att det är hemskt att de skyller deras fel på dig. Du är deras patient och de ska sköta sitt jobb som de får betalt för. Tyvärr så är det just bara ett jobb för många och vissa saknar empati för sina patienter. Och det är just empati som är viktigt att ha när man jobbar med människor. Men som sagt, för vissa är det bara ett jobb- man går dit, och hem. Sen om patienterna får den hjälp de behöver när de slutar eller inte är inte deras problem.. Sen finns det jättebra läkare som gör sitt bästa för sina patienter också, som inte låter en gå hem utan att man har fått svar och den hjälp man behöver, men det borde finnas fler som dem! Jag hoppas du får en sån nästa gång! Lycka till.
Läkaren som sa att hon var söt hade i alla fall rätt på den punkten.
Varför ska var och varannan kommentera hennes utssende istället för fallet?
Har du hört talas om playboy eller hustler (surfa in där istället).
Jobbar inom socialtjänsten och får ibland samtal från människor som vill ta livet av sig, lite då och då för man besked från psykmottagning att de ska ringa eller ta sig till ett sjukhus för egen maskin. När de har tagit tabletter och alkohol så är det inte psykteamet ska uta man ska ringa ambulans. Men när man ringer ambulans så säger de att det inte är deras sak….moment 22.
Tja ni på socialen vägrar ju att ge ersättning till ett flertal personer som varken får a-kassa eller sjukbidrag eller annan månadsinkomst ibland.
Tror du inte att de blir benägna att ta livet av sig, så de slipper svälta ihjäl på gatan. Ni borde skämmas (ok era löner är urselt låga om man gämför med poliser och läkare) men bara för det kan ni göra ett bra jobb.
Varför vill ni inskränka på individens frihet att själv bestämma över sitt eget liv?
Låter som du är vän av Musslini, Hitler eller Stalin.
(Tänker mest att du anser att människa inte är förmögen att själv bestämma över sitt eget liv).
Varför vill du bestämma över andra människor?
Bättre att vara psyksjuk och INTE söka hjälp för man blir ännu mer knäpp om man söker hjälp verkar det som.
Precis som med fängelsen.
Är man halvkriminell med bilstölder och stölder bakom sig blir man BIFFKRIMINELL när man kommer ut.
Stämmer rätt bra
En berättelse om en tjej, som har haft stora problem i kontakten med psyk och sjukvården! Det är tragiskt, om man inte får en bra behandling, eller att bli acceptabelt hanterad!
DOKTORE HADE VÄL RÄTT PÅ EN GREJ.hON ÄR SÖT
Vad har detta med ämnet att göra.
Har inte då en ”söt tjej” rätt till korrekt vård?
Jag kommenterar inte hennes utseende utan det hon drabbats av, vore bättre att du kommenterade det också.
jätte synd vad som skedde dig,jag blev riktigt rörd av din historia och tycker att du är stark för att du påpekat detta brist offentligt hos sjukvården, hoppas nu att du kan få hjälp så fort som möjligt. ta hand om dig //vanja
Hej Elin! Jag beklagar verkligen det du har gått igenom men beundrar att du vågar berätta om det. Jag såg nåt om IBS och vill bara slänga in en liten fråga om du har funderat på sjukdomen endometrios? Den ger ofta samma symtom och många unga kvinnor får felaktigt diagnosen IBS först. Så var det för mig och den riktiga sjukdomen uppdagades inte förrän 10år senare när jag inte lyckades bli gravid. Jag åkte också in flera gånger på akuten med helt galna smärtor men eftersom det inte går att upptäcka endometrios utan att göra en titthålsoperation så har jag inte fått behandling förrän nu. Lycka till!
Tack för att du delade din historia! Man tror knappt att det är sant att folk behandlas på det viset men det finns tyvärr alldeles för många bevis på det… Kämpa på! Hoppas att du får hjälp så att även du får må bra!
Den som tror på denna historien är ta mig fan helt dum i huvudet!
-”Jag fick krypa hem och trotts det så FÖLL jag tre gånger”
-”Jag är för ung för mediciner”
Vad fan tänker det Svenska folket med egentligen?
Jag skulle kunna berätta en exakt likadan historia, men då jag var något äldre. Oförstående läkare o sjukvård mest hela tiden, ut och in, hem o tillbaka, elaka kommentarer o stenhårda människor, men undantagen fick mej att orka lite till de med medkänsla o empati och till slut efter 10 år kröp jag in på akutmotagningen o bad för mitt liv, o äntligen jobbade denna underbara läkare, för mej gud idag, tog mej på alvar lyssnade , fick rätt diagnos och rätt medicin o rätt uppföljning. Så nu behöver jag inte psykvården akut längre på mycket länge. Dom kan hjälpa om dom vill o får möjlighet, med rätt bemötande, o ge trygghet, vilket är nyckeln. Ann
jag är 25 år gammal och hade diagnosen asperger och ad/hd som 21 åring tröttnade jag och tog nästan mitt liv. fick hamna på falbyggden psyk sjukhus där en doktor sade jag inte hade adhd efter lite tester. senare träffade jag en annan öäkare då hade jag Adhd tydligen men jag känner mig inte som jag har Adhd det verkar fel. dom bollade mig hit och dit den ena sade det andra och i nu läget heter det att jag har adhd och har aktivitesbdrag sedan många år.
nu verkar dom ha glömt mig. jag har bidraget ingen doktor hör av sig inga tester görs vad jag har ingen verkar vilja ge mig en hand. jag sitter och bara ruttnar bort:(
ingen har talat om för mig hur jag ska gå vidare i livet. f-kassan säger inget dom bara betalar min lön. hjälp mig om jag har ADHd elelr ärbipolär eller vad jag än gör varför får jag ingen vidare hjälp. hur gör man när man säker jobb? ingen har visat mig. vad är ADHD ens?
en mycket övergiven och förvirrad ung man
Hej Elin
Jag läste din berättelse och blev väldigt berörd. Jag har själv problem som liknar dina en hel del även om det finns skillnader. Mina problem gör att min tillvaro blir allt mer begränsad ju mer tiden går. Jag har själv erfarenheter från vårdapparaten men min upplevelse därifrån skiljer sig dock en del från din. Jag vill egentligen skriva så mycket mer här men jag vet inte om jag tycker att det är rätt ställe.
Jag tror dock att vi skulle kunna dra nytta av att tala med varandra, t.ex. via mail. Det skulle kunna ske på precis den nivån du känner dig bekväm med. För min egen del så har jag inga problem att diskutera det mesta kring detta om syftet är gott. Jag tror att våra erfarenheter, lika som olika, kanske kan vara till hjälp för oss båda. I den situation jag befinner mig i nu känns det som om varje halmstrå är värt att gripa efter.
Jag lämnar en mailadress här nedanför som du kan använda för att kontakta mig initialt. Det är en anonym adress då jag inte riktigt litar på att det här forumet klarar av att respektera den integritet som i det här sammanhanget borde vara självklar.
Som sagt, det här sker på precis den nivå och de villkor du känner dig bekväm med och det vill jag verkligen betona. Om du inte känner dig bekväm med att maila mig så gör det absolut ingenting.
kontakt [at] mac.hush.com
/Erik
dett aär helt otroligt, vilken värdelös psykvård det finna i detta land. ska människor inte ens få rätt til hjälp nu mera?
Tyvärr trackaserar de oss istället.
Känner igen mig…….. När jag behövde hjälp så blev jag slussad mellan den ene psykologen till den andra!!! När man som människa öppnar sitt inre till en psykolog och denna personen spelar att han/hon tar en på allvar eller inte bryr sig är den värsta känslan någonsin…. Jag var i en djup livs kris och tog mod till mig att vara ärlig och blotta mitt inre och att efter det bli slussad runt omkring i svenska systemet som att man inte e värd något gör att man helt tappar tron… Min enda utväg var att klara det själv….
Tycker att det är ett problem att det finns så många glapp i psykvården.
istället att man får hjälp hela vägen kan det finnas situationer där en överbelastad psykvård tidvis inte kan hjälpa en patient för man väntar på typ på behanlingshem som kan ha förödande konsekvenser.
Det hade varit bättre om hon hade fått hjälp samtidigt som de lämnat en människa som inte är psykiskt frisk ifred.